Han hade en stor stroke för tio år sedan, och några mindre året efter det.
Bor ensam, och är diplomatiskt uttryckt ovårdad till sitt yttre.
Röker ett paket cigaretter dagligen. Motionerar aldrig, går knappt utanför dörren.
Sover på dagarna, är vaken på nätterna. Plöjer litteratur. Har flera stora samlingar som han sköter om.
Han strålar alltid av livslust och glädje när jag träffar honom. Det är sällan jag träffar på någon som är mer nöjd med livet. Prover och EKG ligger perfekt, trots eller tack vare hans livsföring. Vem vet?
Det är trösterikt för mig på något helt ovetenskapligt sätt att det inte alltid hänger ihop med naturvetenskapliga beviskedjor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gener och miljö, ett flytande pusselspektrum.
SvaraRaderaÅh, så helt underbart du beskriver detta. Och att du låter honom vara med sitt sätt att leva.
SvaraRaderaFlera doktorer skulle ha samma insikt som du säger jag. Du kan läsa om min senaste erfarenhet av svensk sjukvård på min blogg så förstår du varför jag uppskattar ditt sätt att agera.
Det är klart att den här mannen är nöjd med sitt liv. Får man bara leva som man vill - och uppenbarligen gör han det - så lägger sig de naturvetenskapliga proverna helt i linje med det!
Gud vad jag har saknat dina inlägg.
SvaraRaderaJag har också saknat dina helt fantastiska små betraktelser från verkligheten!
SvaraRadera/En kollega i en annan specialitet
Fantastiskt fina tankar kring ett mycket svårt yrke som man har svårt att förstå.
SvaraRaderaVäldigt bra tror jag att du skriver så här.
Tack från eva i tyresö
Själens egna läkande kraft närs av frihet och passion.
SvaraRaderaHåller med T och övriga. Du är saknad när du inte skriver :)
SvaraRadera