Förmiddag med förbokade tider och den mesta tiden går till resonemang om hur det är och hur det hänger ihop. Inte en enda läkemedelsjustering. Inte ett enda stygn. En enda förmaning.
Ensamhet, tacksamhet, hopp, resignation, irritation och skratt vävs ihop under ett par timmar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar